Paloma
– verktyget för att skapa seminarier, föreläsningar och seminarieverksamhet

Prova Paloma gratis!
Du förbinder dig inte till någonting. Inga kortuppgifter behövs. Endast två steg för att skapa kontot. Det är allt, mycket nöje!
Hur gör man en marknadsundersökning

Hur gör man en marknadsundersökning?

Det låter kanske enkelt, med en marknadsundersökning men det första steget är alltid att precisera syftet med marknadsundersökningen. Vad vill jag veta och varför? Vilken metod är bäst att använda på just min målgrupp och frågeställning? Hur hanterar jag sedan information på rätt sätt? Hur utnyttjar jag resultatet maximalt?

Det är viktigt att precisera uppgiften för marknadsundersökningen, vad är det du verkligen vill ha svar på?

Exempelvis:

  • Marknadsandelar
  • Konkurrenter
  • Var och när man handlar din produkt eller tjänst
  • Hur uppfattas din webbplats

Sedan måste du avgränsa dig. Hur mycket tid kan svarspersonen förväntas lägga ner? Hur många ska ingå i undersökningen? Vilka resurser har vi tillgängliga, både vad gäller tid och kostnader?

Hur ska undersökningen gå till; Brevenkät, via nyhetsbrev, på webbplatsen eller via intervjuer? Vilka ska svara på undersökningen, hur ser vår målpopulation ut och hur når vi dem?

Digitala undersökningar ger högsta respons och är oftast mest kostnadseffektiva. För dig är det ett lätt och billigt sätt att nå din målgrupp, för respondenterna är det ett lätt och snabbt sätt att svara på. Det är även enkelt att skicka ut en påminnelse till dem som inte har svarat.

Ska du göra en explorativ undersökning? Det vill säga, en utforskande undersökning som används för att skaffa grundläggande kunskap om ett visst område.

Exempelvis om man vill:

  • Starta upp en verksamhet
  • Utveckla eller starta upp ett nytt affärsområde
  • Lansera en ny produkt

I denna typ av undersökning bör man vända sig till ett fåtal individer, till exempel en grupp experter. Djupintervjuer eller gruppdiskussioner är två användbara tekniker.

Beskrivande undersökning används för att kartlägga fakta och sakförhållanden.

Exempelvis:

  • Marknadens storlek
  • Marknadsandelar
  • Konsumtionsvanor
  • Människors åsikter och värderingar

Oftast är undersökningens syfte analytiskt, kanske vill man göra en sambandsanalys eller pröva en uttalad hypotes. Exempelvis sambandet mellan marknadsandelar och geografisk närvaro och testa om skillnaden är ”statistiskt signifikant”.

Det finns även andra begrepp att känna till.

Kvalitativa undersökningar

Vilken bild har dina kunder av ditt företag? Vilka behov har dina kunder som du kan svara mot? Kvalitativa undersökningar talar direkt till din målgrupp och genomförs oftast via gruppdiskussioner eller djupintervjuer. Du kan få en detaljerad insikt i hur målgruppen förhåller sig till och resonerar kring ett visst område. Metoden används även för att tolka och analysera data som är svåra att uttrycka i sifferform, till exempel användbarhetstest på ett intranät eller en webbplats.

Kvantitativa undersökningar

Här tillfrågas en större mängd individer och resultatet kan lätt sammanställas i sifferform och statistik. Svaren blir inte lika nyanserade eller exakta som vid personliga intervjuer.

Förklarande undersökningar

Hur olika faktorer är kopplade till varandra, till exempel hur storleken på ett företag styr valet av en leverantör.

Skrivbordsundersökning/Sekundärdata

Bygger på data som redan finns, exempelvis webbstatistik.

Hur utformar man frågorna i en marknadsundersökning?

Vi tittar närmare på hur frågorna ska utformas i en marknadsundersökning för att du ska uppnå bästa resultat.

Som man frågar får man svar är en vedertagen sanning. Och det ligger någonting i det. En mycket viktig parameter i en marknadsundersökning är urvalet. Att man får till ett urval som representerar hela företagets målgrupp. Men det är ändå frågorna som ligger till grund för den information som kommer fram i undersökningen. Och syftet är givetvis att få en så sanningsenlig bild som möjligt av det förhållande som man vill undersöka. En klar bild av syftet med marknadsundersökningen är ett måste för att få fram rätt frågor.

  • En bra fråga måste vara lätt att förstå. Ord och begrepp måste tolkas på samma sätt av alla intervjuade.
  • Fråga bara om en sak i taget.
  • Se till att svarsalternativen täcker alla möjliga svar på frågan
  • Använd inte formuleringar som är ledande.
  • Frågorna ska vara så korta och okomplicerade som möjligt.
  • Frågorna ska utformas så att svaren blir exakta.
  • Frågeformulären ska vara lätta att fylla i.

Olika typer av frågor:

  • Öppna frågor, ger skiftande svar och kan passa i undersökningar om produkter. Tänk på att det är tidskrävande att gå igenom svaren.
  • Ja- och nej-frågor, passar bra vid faktiska förhållanden. Fångar dock inte upp tveksamheter och reservationer.
  • Frågor med flera svarsalternativ, där du kryssar för de alternativ som stämmer in på dig. Eftersom frågorna är lätta att besvara finns det ofta en hög svarsfrekvens på dem.
  • Skalfrågor, där man ska gradera sina svar från exempelvis ett till tio.

Det är viktigt att frågorna kommer i rätt ordning. Lätta frågor kommer före svåra frågor eftersom det stärker den intervjuades självförtroende och får denne att slappna av. Allmänna frågor måste komma före specifika. Frågeordningen kan se ut så här: Vad känner den intervjuade till (ex. olika leverantörer), vad har den intervjuade varit med om (använder du x?) följt av attitydfrågor (vad tycker du om x?) och sist personliga frågor (hur gammal är du?).

Den viktigaste läxan är: Tänk efter före. Har du gjort en ordentlig analys, kan ditt ämne (om inte ta hjälp av en expert) och har förstått syftet, har du en bra grund. Lägg på ett bra urval och välformulerade frågor så kommer du att lyckas med din marknadsundersökning.

 

Du har nu skickat ut din undersökning och svaren har börjat komma. Det är viktigt att du får det antal svar som behövs för att kunna göra en representativ mätning. Är du inte nöjd med svarsfrekvensen kan du skicka ut en påminnelse till dem som ännu inte har svarat. Ofta brukar man då få in ytterligare cirka 30 procent av svaren. Så tycker du inte att ditt antal räcker för en undersökning så brukar påminnelser vara ett bra sätt att komplettera med.

När det har gått en tid efter sista påminnelsen så är det dags att börja analysera resultaten. Men om svaren fortfarande droppar in efter deadline så bör man vänta ytterligare en stund för att inte irritera dem som är sena och som har lagt ned tid på att svara.

Även om du har påmint ett antal gånger så kan du aldrig vänta dig att få 100 procent svarsfrekvens. Oftast behöver du inte detta heller. Svarsfrekvensen kan skilja stort beroende på vilka du ställer frågorna till och hur du ställer dem.

Personlig kontakt ger större svarsfrekvens

Ju närmre relation du har till den du ställer frågan till, desto större är chansen att du får ett svar. Om frågan kommer oannonserat, eller genom ett popup-fönster så minskar däremot chanserna. Om din fråga berör din respondent personligen eller om respondenten ser en personlig nytta av att svara så ökar chanserna.

Var alltid så service-minded som möjligt för att öka svarsfrekvensen. Om frågan skickas till ett företag som är verksamt i hela Norden bör respondenten själv kunna välja vilket språk hon vill svara på.

Ett annat vanligt och effektivt sätt är att locka respondenter kan vara att utlova trisslotter eller att en gåva skänks till välgörande ändamål om man deltar. Viktigt är dock att hålla koll på de regler och lagar som finns i det land där frågan ska publiceras.

Det finns ingen grundregel för vad som anses vara ett representativt urval, det skiljer sig från ämne till ämne. Men är du orolig för om din grupp är skevt fördelad så kan du göra en så kallad bortfallsanalys, där du kollar vilken målgrupp som har haft låg svarsfrekvens. Därefter gör du en matchning där du söker upp ett antal ur den saknade målgruppen och gör en separat kompletteringsundersökning.

Koppla analysen till syftet – men var öppen för överraskningar

Som vi var inne på i första delen så måste analysdelen vara kopplad till hela syftet med undersökningen. Beroende på vad man vill få ut av undersökningen så kan det antingen behövas omfattande statistiska beräkningar eller bara en enkel frekvenspresentation. Om undersökningen innehåller kvalitativa och subjektiva delar så kan svaren även behöva tolkas ett och ett.

Ibland kan respondenterna behöva delas in i undergrupper, men tänk på att antalet respondenter inte får bli för få i varje grupp. En tumregel är att det inte bör vara färre än fem.

Att göra en undersökning kan ge intressanta bieffekter. Det är inte alltid som de mest intressanta slutsatserna motsvarar syftet med din undersökning. Du kanske upptäcker ett nytt och spännande beteende hos dina kunder som du kan dra nytta av i din marknadsföring. När du presenterar din undersökning kan det vara intressant för åhörarna att få reda på dessa nya fakta. Men var noga med att fokusera på huvudsyftet med undersökningen och ge svar på de relevanta resultaten som åhörarna förväntar sig. Ett bra sätt kan vara att ta upp de nya intressanta rönen mot slutet och lämna detta öppet för diskussion.

Vid presentationen bör du också vara noggrann med att göra dina resultat förståeliga och lättolkade. Ingen tjänar på ett oändligt uppradande av siffror om de inte ger upphov till en intressant diskussion. Lockas inte heller av teknikens möjligheter att skapa spännande animationer eller tredimensionella grafer. Eller fundera åtminstone på hur detta hjälper lyssnaren att förstå ditt resonemang bättre.

Enkäter via webben är på stark frammarsch tack vare enkelheten och snabbheten – men förberedelser är fortfarande lika viktigt, liksom att den utförs på rätt sätt. Risken för felvisande resultat är stor och i värsta fall kan en dålig undersökning skrämma iväg kunder.

I undersökningssammanhang är webb- och e-postundersökningar något relativt nytt och outforskat. Även om kunskapen ökar snabbt så har man fortfarande inte fullständig kunskap om hur resultaten kan skilja sig i jämförelse med traditionella undersökningar. Även om de flesta människor använder internet i dag kan man fortfarande ställa sig frågan om internetanvändare överlag utgör ett representativt urval av en hel befolkning.

Det man med säkerhet kan säga är att marknadsundersökningar via webben är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att genomföra en marknadsundersökning på för närvarande. Men man bör fortfarande ha de ovan nämnda aspekterna i åtanke när man planerar sin undersökning.

Tack vare enkelheten, effektiviteten och ”billigheten” att utforma webbundersökningar har fenomenet vuxit snabbt de senaste åren – i många fall på bekostnad av kvaliteten på undersökningarna. Den lockande snabbheten gör att många bortser från viktiga grundläggande detaljer för att utföra en undersökning på rätt sätt. Många får därför skeva, eller rent felaktiga resultat av sin undersökning. Även om det har blivit effektivare så tar en undersökning fortfarande mycket tid att planera om den ska bli bra. 

Om man sätter sig in i ämnet så kommer man att märka att det finns oerhört många fördelar med marknadsundersökningar via e-post. Den låga kostnaden, möjligheten att genomföra undersökningar i ett geografiskt spritt område och att slippa anlita intervjuare är bara några av dem.

I de följande delarna av denna skola ska vi gå ner på detaljnivå. Vi ska titta närmare på hur man bäst lägger upp sin marknadsundersökning via webben och vilka vanliga fällor man bör undvika.

Förbered undersökningen noga i ett niopunktsprogram

Nedanstående punkter är till hjälp för dig när du ska utforma din marknadsundersökning via webben

  1. Utforma metoden. Bestäm vilken metod du ska använda för att få in de mätdata du önskar. (Läs mer om metoder i tidigare delar i denna skola).
  2. Bedöm genomförbarheten. Tänk noga igenom hur lättarbetad/svårarbetad din metod är. Om du märker att det kräver alltför stora resurser så bör du gå tillbaka till steg ett och fundera på en annorlunda metod.
  3. Bestäm verktyg. Det finns olika verktyg för undersökningar via webben. Välj ett som passar just din marknadsundersökning bäst. Paloma erbjuder marknadsledande tjänster för detta.
  4. Utse en testgrupp. En testgrupp behövs för att upptäcka om undersökningen innehåller några dolda problem vid genomförandet (vilket det nästan alltid gör). Testgruppen ska vara representativt vald i relation till hela slutgiltiga gruppen.
  5. Genomför ett pilottest.
  6. Utvärdera pilottestet och justera eventuellt. Om utvärderingen visade sig innehålla problem så måste frågorna, formuläret eller någon teknisk detalj i undersökningsverktyget justeras. När det är gjort går man tillbaka till punkt 5 och upprepar pilottestet.
  7. Genomför marknadsundersökningen. När undersökningen är utskickad finns ingen återvändo. Om fel upptäcks i detta läge så blir resultaten mycket opålitliga. Undersökningen kan dock behöva skickas flera gånger för att generera fler svar (se tidigare delar i denna skola).
  8. Analysera resultatet. De uppgifter du fick fram i marknadsundersökningen ska granskas med neutrala ögon – framför allt de kvalitativa delarna av den. Det kan vara en fördel om någon helt utomstående sammanställer resultatet så att det inte påverkas av ditt önsketänkande. Gå igenom hur ditt företag eller organisation ska använda sig av de nya kunskaperna.
  9. Gör en rapport. Slå dig inte till ro med att du har fått veta det du vill veta. Visst kan det vara skönt att få sina egna misstankar bekräftade. Men det är mycket viktigt att alla i ditt företag eller din organisation lätt, snabbt och enkelt kan ta del av resultaten. En välskriven rapport underlättar detta. Det är också viktigt för dokumentationen för eftervärlden. Spara resultaten i en erfarenhetsbank.

Underskatta aldrig den tid som krävs för att genomföra ett gediget undersökningsarbete. Även kostnadsuppskattningen är något som både nybörjare erfarna undersökare kan missta sig på. I denna del ger vi förslag på hur du bäst disponerar tiden och kostnaderna genom de två checklistorna nedan. De ger dig en användbar översikt över tidsåtgång, varaktighet och kostnader som kan uppstå i arbetet. Därmed får du bättre kontroll över ditt undersökningsprojekt.

För det första – snåla inte med tidsuppskattningen! Planeringsarbete tenderar att ta något längre tid än man har tänkt sig. En slarvig förberedelse innebär att kanske kastar pengarna i sjön och att den nedlagda tiden har varit förgäves.

Checklistan för tid innehåller två olika typer av tidsuppskattningar. Den ena är det exakta antal timmar som uppgiften tar i förfogande. Den andra är den tid som passerar från det att man börjar med uppgiften till dess att den är klar – inräknat pauser, nätter, andra arbetsuppgifter med mera.

Ibland kan dessa tidsangivelser sammanfalla och ibland inte. Troligen har du fler arbetsuppgifter att göra om dagarna än att göra undersökningar och behöver fördela tiden mellan många olika arbetsuppgifter.

Ett exempel: Att analysera undersökningsresultaten kanske tar dig åtta timmar. Men på grund av att du även har andra arbetsuppgifter så kanske du bara kan syssla med detta två timmar om dagen. Då är timåtgången åtta timmar och varaktigheten fyra dagar.

Den slutgiltiga tidsuppskattningen får du genom att addera tiden. Siffran för timåtgång kan sedan vara användbar i ditt budgetarbete och varaktigheten kan vara bra om du vill lägga ett flödes- eller tidsschema.

Checklista för tidsåtgång

Uppgift Timmar Varaktighet
Specificera målet med din undersökning _____ _____
Utforma undersökningens struktur och dess frågor _____ _____
Designa undersökningen grafiskt _____ _____
Välja ut målgrupp _____ _____
Skriva introduktion till dina blivande respondenter _____ _____
Genomföra ett pilottest _____ _____
Revidera undersökningens utformning (om nödvändigt) _____ _____
Skicka och för att få in svaren _____ _____
Försök att aktivera dem som inte svarar _____ _____
Samla data och tolka svaren från de öppna frågorna _____ _____
Analysera data _____ _____
Sammanställa en rapport _____ _____
Kommunicera rapporten med berörda _____ _____

Checklista för kostnader

Denna checklista avser endast undersökningar som görs via webben eller via e-post. För traditionella brevutskick så tillkommer en rad kostnader som kuvert, tryck, frankering och framsidesdesign, med mera.

Uppgift Kostnad
Insamling av mejladresser eller köp av mejllista _____
Grafisk design av undersökningen _____
Kostnad eller licens för verktyg _____
Eventuell skrivhjälp med texter till undersökningen _____
Program för statistisk analys och konsulttjänst för dataanalys _____
Distribution av den slutgiltiga rapporten _____
Gåva eller belöning till dem som deltar i undersökningen _____
Övriga kostnader, specifika för just din undersökning _____

Konsten att formulera de rätta frågorna. Det finns bra och det finns dåliga frågor. De två sista delarna i denna undersökningsskola ska behandla detta viktiga ämne. De dåliga frågorna tenderar nämligen att aldrig bli besvarade medan de bra frågorna till och med kan ge dig bonusinformation. Nedan kommer vi att visa exempel på hur man kan formulera frågorna för att underlätta för respondenten och för att undvika irritation och ofullständigt ifyllda enkäter.

En bra fråga lockar fram sanningen hos respondenten. Frågorna får inte vara påträngande eller upplevas som hotfulla. Om den svarande är orolig över vad svaret kan få för konsekvenser för henne så finns det en risk att svaret inte blir ärligt. Anonyma enkäter tenderar att få mer ärliga svar. Om frågorna innehåller känsliga ämnen så var noga med att påpeka vilken sekretesspolicy som gäller.

En bra fråga ger ett entydigt svar. Formulera frågan så att den bara kan svaras på ett sätt. Om frågan är tvetydig kommer du att få tvetydiga svar. Låt säga att du ställer frågan ”Tycker du vårt gym och vår service är bra?”. Om du får svaret ”Nej” så kan du inte vara säker på huruvida kunden ogillar gymmet eller servicen. Eller båda två. Har du ställt en bra fråga så slipper du gissa svaret.

En bra fråga kan hantera alla svarsalternativ. Flervalsfrågor är populära eftersom de är lätta för respondenten att fylla i samt att de är lätta för dig som undersökare att analysera. Men var noga med att svarsalternativen funkar till frågan i alla lägen. Låt oss ta följande felaktiga exempel:

Hur har du bott under ditt liv hittills?

A)     Villa

B)      Lägenhet

Det finns flera problem med en sådan fråga. Den svarande kan ha bott i bådadera. Den svarande kan också ha bott i ett kedjehus eller radhus och hur svarar man då? Tänk om den svarande bor på två orter med en lägenhet på ena orten och en villa på den andra? Det finns några sätt att komma tillrätta med detta.

Det ena är att göra frågan dikotomisk (gaffeldelad eller uppdelad i separata vägar). Då börjar man med frågan:

Har du bott i en villa? (ruta med ja eller nej)

Har du bott i en lägenhet? (ruta med ja eller nej)

Det andra sättet att komma tillrätta med frågan är att ge flera olika svarsalternativ där man kan fylla i flera svar som täcker alla utvägar:

På vilket, eller vilka, sätt har du bott i ditt liv? (Kryssa i alla som stämmer in på dig).

Villa___ 
Radhus___
Kedjehus___
Lägenhet___
Hemlös___
Annat___

En bra fråga ger nyanserade svar. Om inte din fråga ger utrymme för nyanser så kommer du att undra varför du överhuvudtaget ställde frågan. Låt säga att du ställer frågan:

Vad tyckte du om vår pizza?

A)     Den bästa jag ätit.  B) Den sämsta jag ätit.  C) Någonstans däremellan.

Här kan man misstänka att samtliga kommer att kryssa i ”C”. Och vad har man då vunnit med att ställa frågan?

En bra fråga hänger ihop väl med den föregående. Att skriva frågeformulär har många likheter med att skriva texter överhuvudtaget. Det ska hänga ihop och det ska finnas en röd tråd! Övergången mellan olika stycken ska vara smidig. Samma sak är det med frågor. Genom att gruppera frågorna som rör samma ämne så ger du ett samlat intryck och respondenten känner sig tryggare. Frågor som hoppar från ämne till ämne kan förvirra respondenten och få den att hoppa av.

Konsten att formulera de rätta frågorna. Som vi skrev i förra delen i undersökningsskolan så är det viktigt att enkätens frågor är rätt formulerade för att du ska få de svar du behöver och för att deltagarna ska vilja fullfölja undersökningen. I denna sista del fortsätter vi att ge exempel på hur du kan göra för att formulera frågorna på bästa sätt.

En bra fråga utgår inte från grundlösa antaganden

Bland de allra vanligaste misstagen i utformningen av frågeformulär är att frågeställaren gör grundlösa antaganden. Ett tydligt exempel på detta misstag är:

Är du nöjd med din stöldskyddsförsäkring? (Ja eller nej)

Denna fråga utgår från antagandet att personen verkligen har en stöldskyddsförsäkring. Vad ska den person svara som inte har någon stöldskyddsförsäkring? Du kommer lätt tillrätta med detta genom att tillföra ytterligare ett svarsalternativ: ”ja”, ”nej” och ”jag har ingen stöldskyddsförsäkring”.

Ytterligare ett mycket vanligt fel är att frågeställaren tror att respondenten har kunskap om allt man frågar om. Många undersökningar ställer mycket specifika frågor som den svarande ibland inte kan svaret på. Man kan inte heller räkna med att respondenten bemödar sig med att ta reda på svaret. Till exempel:

Hur många procent av din vakna tid spenderar du på att lyssna på radio?____

Det är inte alla som har stenkoll på detta. Det är förmodligen ännu färre som skulle ta sig tid att räkna ut den exakta procentsatsen. Då lämnar många hellre frågan obesvarad. Eller värre – lämnar hela undersökningen.

Om du nu ändå måste få ett svar på frågan, var noga med att påpeka att det får röra sig om en uppskattning eller en hastig gissning mellan tummen och pekfingret.

Var också noga med att alla som ingår i undersökningen ska ha möjlighet att svara på alla frågor. Detta kommer man oftast tillrätta med genom att ge ett ytterligare svarsalternativ: ”Vet ej”. Till exempel:

Tycker du att rapporten om kommunens skolhälsovård är tillförlitlig?
___Ja
___Nej
___Vet ej

Den som inte har läst rapporten kan alltså fortfarande svara på frågan. Men var sparsam med ”vet ej”-alternativ då de inte behövs. De kan missbrukas av lata respondenter som vill bli klara snabbt.

En bra fråga söker inte efter ett önskat svar

Själva ordvalet är oerhört viktigt när du ska formulera en fråga. Även om du önskar ett visst utfall av undersökningen är det viktigt att själva undersökningsinstrumentet är helt neutralt och objektivt. Var därför mycket försiktig så du inte leder in respondenten till att svara på det sättet du vill att de ska svara. Detta kallas ”ledande frågor”. De är ofta lätta att hitta då de ofta innehåller negationer:

Tycker du inte att kommunen borde lägga mer pengar på äldrevården?

En bra fråga använder inte värdeladdade ord.

Eller vaga ord heller för den delen. Detta misstag är vanligt även bland erfarna undersökare. Ord som ”störst”, ”sämst”, ”vanligaste”, ”bästa” är vanliga bland undersökare. Kom ihåg att det ofta rör sig om en tolkningsfråga och respondenten är kanske inte alltid benägen att hålla med.

En bra fråga innehåller inga främmande ord eller förkortningar.

Ha din målgrupp i åtanke när du formulerar frågorna. Använd inget fikonspråk eller krångligt sammansatta meningar. Fatta dig kort! Undvik också i möjligaste mån förkortningar. Tvärtom vad många tror så drar förkortningar ner läshastigheten. Denna mening kanske dataprogrammerare förstår, men inte många andra:

Vad har ditt faktureringsprogram för API?___

En bra fråga är inte beroende av den föregående frågan.

Att förgrena frågorna beroende på hur man svarar fungerar bra i muntliga intervjuer, men bör undvikas i skriftliga enkäter. Ett exempel är följande:

  1. Har du ett privat pensionssparande? (Ja, nej). Om ”ja” gå vidare till nummer 2.
  2. Hur mycket pengar lade du på privat pensionssparande förra året?

Som du ser så går det utmärkt att utesluta första frågan och endast ställa fråga nummer två. Det blir lättare för respondenten att svara och dessutom lättare för dig när du ska sammanställa resultaten.

En bra fråga ber inte respondenten att rangordna mer en fem saker

Att be personer att rangordna saker borde undvikas. Det blir nämligen svårare och svårare ju fler saker man ska rangordna. Problemet blir extra stort när man ber om en procentsats på flera saker. För att detta ska kunna göras måste respondenten hela tiden justera sina tidigare svar så att den sammanlagda procentsatsen blir 100 procent. Att begränsa rangordningarna till fem stycken gör det lättare för respondenten att svara och svaren blir mer tillförlitliga.

Om du eller någon på ditt företag brinner för ett ämne kan det vara en god idé att börja blogga. Men tänk igenom syfte och målgrupp innan du sätter igång. Bloggar du för att marknadsföra ditt företag eller för att du är intresserad av kattuppfödning?

Bloggar

Avgränsa ditt ämne! Fundera över vem som ska läsa det du skriver och anpassa språket efter det. Bör du använda fackuttryck eller inte? Du bör åtminstone ha tid och ork att uppdatera bloggen en gång i veckan. Gärna oftare. Du måste också avsätta tid för att uppdatera gammal eller felaktig information och för att kontrollera att gamla länkar fungerar.

Kombinera nyheter med mer genomarbetade artiklar.

Kommentera andras bloggar och det som händer inom ditt aktuella område. En butik kan med fördel fota nya produkter och kommentera helt kort. Ett konsultföretag kan skriva om ny kunskap och forskning inom deras aktuella område. Länka till andra – och be andra länka till dig.

Varför?

  • En blogg är ett utmärkt komplement till din webbsida.Webbsidan är oftast statisk där förändringar inte sker kontinuerligt. I en blogg kan aktuella händelser enkelt uppdateras och justeras vid behov.
  • Bloggar trivs i sökmotorerna och kan snabbt få ditt företag att klättra i informationsflödet. Bloggar läses i hög grad av journalister, viktigt branschfolk och potentiella kunder.

 Tio bloggtips

  • Börja med att planera och bestämma bloggens riktlinje. En blogg bör vara tydlig och konsekvent i sitt innehåll.
  • Var även tydlig med vem som är avsändaren. Att försöka framstå som en oberoende källa och använda en spökskrivare kommer inte fungera.
  • Uppdatera bloggen regelbundet och se till att ha ett jämt flyt i skrivandet. Helst en gång om dagen för att bygga upp en läsekrets.
  • Tänk sökord när du postar. Vilka ord vill du ska vara relevanta på Google?
  • Länka till intressanta artiklar och andra bloggare. Ge och du skall få. Detta kan bidra till att andra länkar tillbaka till dig.. Försök att få företagsparters och leverantörer i ditt nätverk att länka till dig från sina sajter eller bloggar.
  • Kommentera och engagera. Tillåt kommentarer i bloggen och besvara konstruktiv kritik. Kommentera även hos andra bloggar och dela med dig av din kunskap.
  • Använd dig av RSS-funktioner och gör det enkelt för dina läsare att prenumerera på inlägg via olika kanaler eller nyhetsbrev.
  • Gör det lika enkelt för läsarna att dela med sig av dina inlägg via Facebook, Twitter eller e-mail.
  • Synkronisera bloggen med dina övriga medier så att uppdateringar sprids på Facebook och Twitter.
  • Att blogga ska vara roligt, utvecklande och inspirerande. Våga vara personlig med dina läsare och håll en öppen dialog.

Lär dig mer!

Prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev, fullmatat med kunskap och tomt på sälj. Kommer ca en gång i månaden. Vi använder endast din e-postadress för att skicka vårt nyhetsbrev ingenting annat.
Lämna följande fält tomt

Prova Paloma gratis!

Du förbinder dig inte till någonting.
Inga kortuppgifter behövs.

"Vi är väldigt nöjda med Paloma överlag. Egentligen är det väldigt sällan som det är något som strular med verktyget, så jag har ingenting på minus sidan att förmedla. Om det är något som strular, så har Paloma en snabb och effektiv support. De är också lyhörda för förändring av deras verktyg och jag tycker vi nästan har utvecklat vissa delar tillsammans, för bästa möjliga resultat."
Malin Croner
Dalarna Business
Malin Croner, Dalarna Business

Läsvärt från bloggen

13 förslag på innehåll till ditt nyhetsbrev

13 förslag på innehåll till ditt nyhetsbrev

Det är enklare sagt än gjort: ”Skriv ett nyhetsbrev. Se till att ditt innehåll är relevant och intressant. ” Men hur gör du det? Ibland behövs lite inspiration och några konkreta utgångspunkter. Här kommer en lista med idéer för företagets nyhetsbrevinnehåll. 1. Historier från kunder Ett vittnesmål från en faktisk kund eller användare är oerhört värdefullt, […]

7 misstag att undvika när du skickar nyhetsbrev

Nyhetsbrev är ett utmärkt sätt för dig att hålla kontakten med dina kunder. Men denna marknadsföringsstrategi är endast effektiv om du kan få dina kunder att öppna och läsa breven. Det finns några grundläggande misstag som företag gör när de skriver och skickar ut nyhetsbrev. Dessa misstag leder oftast till låg öppningsfrekvens eller obefintlig klickstatistik i […]

Så gör du en strategisk plan för ditt nyhetsbrev

Så gör du en strategisk plan för ditt nyhetsbrev

E-postmarknadsföring blir allt vanligare, eftersom fler och fler inser att det ger ordentliga resultat. Undersökningar visar att digitala nyhetsbrev är ett av de allra mest kostnadseffektiva verktygen för marknadsföring i dag, i nivå med sökmotoroptimering. Frågan är – hur gör man? Att bara lite hipp som happ skicka ut information och erbjudanden i cyberrymden är […]