Ingressen – inte bara en innehållsdeklaration

Den korta texten under rubriken kallas ingress och är ofta i fetstil. Den ska ge en fingervisning om innehållet. Det behöver nödvändigtvis inte vara en strikt sammanfattning av texten. Den ska helt enkelt ge läsaren en bild av vad texten handlar om. Alltså inte ”Denna text handlar om skolnämndens möte som bröt samman efter diskussioner om nedläggning av Norra Skolan”.

Snarare så här:

”Vid skolnämndens möte i går kväll avslöjades den stora oenighet som råder i kommunens skolpolitik. Centerpartiets ordförande lämnade lokalen i protest efter presentationen av vilka skolor som ska läggas ned. Nu har kommunstyrelsen kallat till krismöte för att reda upp problemen.”

Tydlig styckesindelning underlättar läsningen

Läsning på skärm ställer större krav på tydlig styckesindelning och beskrivande mellanrubriker. Ett stort textsjok gör det svårt att hitta i texten, och den ser tung ut att ta sig an.

Styckena bör avdelas med blankrad på skärm (och inte indrag, som är vanligt i tryckt text). Styckesindelningen är viktig för att hjälpa läsaren att sortera sina tankar. Ett stycke bör helt enkelt vara en tanke. Tanken kan sedan kopplas samman med nästa stycke. Men för många tankar staplade på varandra i ett och samma stycke leder till förvirring.

Bildtexter

Bildtexter är viktigare än vad många tror. Bildtexter och rubriker är de mest lästa texterna i alla media. Trots detta brukar detta glömmas bort eller helt enkelt försummas i många nyhetsbrev och på webben överlag. Missa inte denna utmärkta chans att locka din läsare in i din text.

Man ska tänka till ordentligt innan man skriver bildtexten och inte bara ta någon lösryckt fras ur brödtexten. Man ska heller inte upprepa vad som redan står i rubrik eller ingress. Undvik också att skriva läsaren på näsan och beskriva vad bilden innehåller. Det ser ju läsaren själv.

Bildtexten ska dock ha en tydlig koppling till både bilden och din övriga text. Hitta på något som lockar till läsning, samtidigt som det säger något om vad bilden vill säga och vad texten handlar om.

Ha också alltid fotografens namn under din bildtext. Många söker efter bilder på nätet och ibland får man frågan om man vill låna ut eller sälja en bild. Dessutom undviker man ofta bildstölder genom att tydligt visa vem som har tagit bilden.

Några tips som ökar läsbarheten

Fetstil är ett bra sätt att markera vissa nyckelord i texten. När man skumläser fastnar ögat omedvetet på dessa nyckelord. Hjälp läsaren att hitta dem. Var dock försiktig med dem när du skriver text för tryck då det kan ge ett skrikigt intryck. En tumregel är att använda kursiv stil på papper och fetstil på webben.

Punktlistor hjälper läsaren att sortera informationen när det handlar om uppräkningar eller presentation av delområden. Dessutom ser texten roligare ut att ta sig an än om man ser ett stort textblock. Försök att förkorta så mycket som möjligt. En punkt ska helst inte innehålla mer än en mening. Man bör inte heller ha för många punkter i sin punktlista. Tre till sex punkter brukar se ganska bra ut.

Typografin ska skilja sig på webb och i tryckt form. På webben använder man helst så kallade ”sans serif” eller ”linjärer”. Dessa bokstäver är raka i formen, utan snirklar. Därför fungerar de bra på skärmen, som är indelad i pixlar. Serifftypsnitten, däremot, har små snirklar i toppen och botten av varje bokstav, vilken kan vara svår att urskilja på skärm. På papper däremot, är detta lättare att läsa. Vanliga linjärer som lämpar sig på skärm är Arial, Calibri, Geneva och Verdana. Vanliga serifftypsnitt är Times New Roman och Garamond.

Länkar ska användas med omdöme. Det underlättar för läsaren att få direkta kopplingar till andra webbplatser som har beröringspunkter med din text, men tänk på att du kan bli ”bortklickad” innan läsaren har hunnit igenom din text. Fundera över om din länk passar mitt i texten eller om den bör läggas som en lista på slutet. Tänk också på att hela adressen kan se ful och otymplig ut på skärmen. Man kan göra en egen länktext, till exempel med orden läs mer här. Men tänk då på att detta inte fungerar om din läsare väljer att skriva ut texten på papper.

Gör din text lätt att hitta

Sökmotoroptimering är ett kapitel för sig och i denna skrivarskola berör vi endast ytligt detta stora ämne. Som skribent bör man i första hand vara mån om sin text och dess läsbarhet och inte stirra sig blind att man ska generera så många träffar som möjligt på sin hemsida. Men det skadar inte att känna till att du med din text kan påverka vilka, eller hur många som ska hitta till din hemsida.

Att hamna högt på sökmotorer som Google eller Yahoo är något som alla företag vill. Genom att använda nyckelord eller fraser i din text som man tror att folk söker på, har man större möjlighet att få sin sida hittad.

Använd nyckelorden eller fraserna med omdöme. Läsbarheten försämras om du överdriver din användning av nyckelorden och ger då ett oseriöst intryck. Det är naturligt att du använder dina nyckelord eller fraser i rubriker och i sidans titel. Detta bedöms också som viktigare när sökmotorerna väljer ut texterna.

I brödtexten kan du sedan använda synonymer till de nyckelord du har i rubriken eller i sidtitlarna. Då garderar du dig också för att dina presumtiva läsare söker på ett annat sökord.

Slutkorrekturet – några viktiga minuter

Du är helt klar med din text. Den är inskriven i ditt nyhetsbrev, layoutad och klar. Det återstår bara att trycka på ”publicera”. Stanna upp en stund! Nu måste du ta dig tiden att göra en sista korrektur. Det är bättre att ta stund för att säkerställa att allt är rättstavat och att alla fakta är korrekta i stället för att någon av dina kommande läsare ska påpeka felaktigheter.

Det kostar dig några minuter men du tjänar i trovärdighet. Skriv ut en skärmdump (en bild av vad du ser på din datorskärm) och låt någon annan läsa texten. Ofta har man jobbat mycket med sin text och då riskerar man att bli hemmablind för felaktigheter.

Kolla lite extra på rubriker och bildtexter, inte bara för att de är de mest lästa texterna. Man brukar faktiskt missa sina egna felaktigheter just där eftersom man brukar ta dem som självklara.

Om du har intervjuat någon kund eller medarbetare så kan det också vara bra att låta dem läsa sina citat och kommentarer så att de inte känner sig lurade eller felciterade. Men var också noga med din integritet som skribent – låt dig inte styras alltför mycket av din intervjuperson. Tillåt bara en chans att ändra citat.

Nu kan du äntligen publicera ditt nyhetsbrev. Det kan vara ett ångestfyllt ögonblick, då brevet några sekunder senare kommer att kunna öppnas av hela din läsekrets. Men också spännande. När detta sedan är gjort kommer du att kunna ta reda på vilka artiklar som har varit mest lästa och vilka som är intresserade av vad du skriver. Men det är en annan skola…