Några knep för att förbättra flytet, skrivtips

Variera meningslängden. Många hävdar att korta meningar alltid främjar läsningen. Korta meningar är att föredra framför långa, men alltför många korta meningar på rad kan ge ett hackigt intryck. Det förekommer i alltför stor utsträckning i kvällspressen. Varva gärna korta och långa meningar, då förbättras flytet. (Detta stycke är ett bra exempel).

Undvik invecklad meningsbyggnad. Du skriver inte för att imponera med din lysande formuleringskonst. Du skriver för att över huvudtaget bli läst. Gör det så enkelt som det bara går för din läsare att ta sig igenom texten.

Kommatecken. Var försiktig med hur du använder kommatecken. Inskjutna satser med flera kommatecken ska undvikas. Kommatecken bör användas med eftertanke.

Fikonspråk och okända termer. Ställ inte några krav på din läsare. Utgå inte från att han/hon kan svåra termer eller en speciell jargong. Du bör heller inte använda ovanliga anglicismer, det vill säga engelska uttryck eller ord, utan att förklara dem. Måste du använda ett krångligt ord, förklara det (precis som jag just gjorde med "anglicismer).

Styckesindelning. En tydlig styckesindelning är ännu viktigare på webben än på papper. Mer information om detta under rubriken "Tydlig styckesindelning underlättar läsningen" nedan.

Undvik utropstecken. Bruket av utropstecken har ökat. Kanske är det ett tecken (!) i tiden. I ett allt mer högröstat samhälle vill man skrika ut sitt budskap. Det är ofta kontraproduktivt och ger ett oseriöst intryck. Har du något viktigt att säga så ska det räcka med att säga det behärskat. Jämför "Våra nya bullar är godast!!!" och "Kom och smaka våra nygräddade bullar".

Redigera din sida

Du är klar med din text. Du har varit nitisk i din städning av texten. Du har läst den högt för dig själv. Nu börjar det viktiga hantverket med att göra texten tillgänglig rent visuellt. På större redaktioner lämnas detta arbete över till redigerarna, som har öga för rubriker, bildtexter, styckesindelning och ingresser. Men på företag eller organisationer har man oftast inte den resursen. Men det är inte så komplicerat som det låter.

Lär känna folks läsbeteende

Har du läst tidningen i dag? Om du svarar ja på den frågan så är det förmodligen en sanning med modifikation. "Nej, men jag har läst i tidningen", bör du svara. Undersökningar visar att den genomsnittlige tidningsläsaren lägger cirka tio minuter per dag på sin dagstidning. Om du läser en halvtimma så har du förmodligen ändå bara hunnit läsa en femtedel av all text i tidningen.

Oavsett det gäller webben eller tryckt tidning så skannar vi av sidan efter nyheter som vi finner intressanta. Vi har lärt oss att börja längst upp till vänster och sedan fortsätta diagonalt nedåt. Under denna skanning är det bilder, bildtexter och rubriker som kommer i första hand. Därefter kollar vi ingresserna. Om skribenten har tur så finner du som läsaren något intressant där som gör att du fortsätter att läsa din text. I ett fåtal fall fortsätter du att läsa din text till slutet.

På webben går det ännu snabbare för läsaren att bedöma en sida. Där är utbudet stort, det är lätt att surfa vidare. Ofta är surfaren också ute efter något specifikt och sorterar genast bort det som den inte är intresserad av. Men här har man som skribent ändå möjlighet att leda uppmärksamheten till sin text och få läsaren i nya tankebanor. Därför är det ännu viktigare på webben att du lär dig använda rubriker, bilder, bildtexter och ingresser på rätt sätt.

Sätt rätt rubrik

Skilj mellan rubriker och överskrifter. I ett protokoll eller i minnesanteckningar från kommunen kan man till exempel skriva "Skolnämndens möte om Norra Skolan". En redigerare skulle i stället sätta rubriken "Kommunen lägger ner Norra Skolan".

Rubriken ska gå direkt på kärnan om vad texten handlar om. Det ska vara en avslutad mening och den ska vara skriven i aktiv form (inte "Kommunens nedläggelse"). Och den ska i bästa fall sammanfatta hela textens budskap.

Men det finns flera olika sätt att sätta rubriker. Ibland kan man vilja locka till vidare läsning utan att avslöja för mycket: "Bråk under skolnämndens möte", ger ett känsloladdat intryck. Känsloladdade ord är något som redigerar ofta tar till för att locka läsare. Bråk, attack, chock, besviken är vanliga rubrikord i media. Se bara hur kvällspressens löpsedlar brukar se ut.

Man kan också lyfta ut något ur texten som är extra uppseendeväckande. Redigerare använder då ofta citat för att göra detta:

Rubrik: Jag orkar inte se våra barn lida

Underrubrik: Centerpolitikern Nisse Hult rasar mot kommunens skolpolitik.

Var alltid noga med att ge täckning för rubriken i texten. Den ska hålla vad den lovar.

I nästa nummer: Ingressen inte bara en innehållsdeklaration