När du presenterar resultaten av din undersökning visar du en ögonblicksbild över situationen och kan i viss mån göra prognoser över framtida händelser. Men att gå igenom, förstå och analysera statistik kan ibland bli lite överväldigande.

Mängden information är ofta stor och sätten att tolka den på varierar. Många företag går igenom sin statistik vid gemensamma möten där resultat ska presenteras och beslut fattas. Att då göra presentationen mer visuell kan vara ett sätt att göra den mer lättolkad och begriplig.

Låt två grundprinciper råda; redovisningen ska vara pedagogisk och den ska vara korrekt.

Med vårt enkätverktyg kan du ta in 100 personers svar totalt. I en eller flera enkäter, helt gratis! Färdiga frågemallar ingår. Prova nu! Du är igång på nolltid.

Låt datamaterialet tala

Ta fram numeriska sammanställningar som ger en bild av hur respondenterna har svarat. Gör förutom beskrivningar i form av enkla tabeller även uppdelningar i form av korstabeller. Du kan också göra grafiska beskrivningar som motsvarar de numeriska beskrivningarna. Sätt dig in i läsarens situation och försök föreställa dig sätt som ger möjlighet att förstå datamaterialet och det du vill beskriva. Excel är ett ypperligt verktyg för inmatning och räcker ofta långt. 

Tabeller och diagram

Det finns många olika sätt du kan använda dig av för att visa ett resultat; tabeller, staplar, cirklar, pajer och kurvor. Nedan beskriver vi några.

Normalfördelning - en kurva över normalfördelningen är vanlig i de fall du vill visa hur fördelningen av svarsalternativ har fallit ut. Normalfördelningskurvan påminner om en kulle där mittpunkten är medelvärdet.

Kurvdiagram – om du vill studera hur olika företeelser utvecklas under en tidsperiod, kan ett kurvdiagram vara ett bra val.

Spridningsdiagram - varje analysenhet, exempelvis personer i en enkätundersökning, markeras med en punkt. En variabel anger punktens position på X-axeln och en annan variabel anger positionen på Y-axeln. I ett sådant diagram kan man också lägga in en trendlinje som ger ett mått på utvecklingen. Trendlinjen är rät och mätresultaten fördelar sig både över och under linjen. 

Percentiler – om du vill visa hur till exempel inkomster fördelar sig i befolkningen eller i en grupp kan histogram eller percentiler användas. Ett specialfall av percentiler är medianen, som är det tal som lika många ligger över som under i din mätning.

Koropletkartor – i kartor kan områden markeras i olika färger om man vill visa hur till exempel valresultat, medelinkomst eller andel arbetslösa fördelar sig i olika geografiska områden.

Vilken metod ska jag välja?

Det gäller att välja rätt presentationssätt vid varje enskilt tillfälle. Det finns inte en metod som alltid är bäst, utan det kan variera beroende på vad det är du vill presentera.

Huvudregeln måste alltid vara att välja ett diagram som är lätt att tolka och förstå. Och det är lättare att jämföra höjden på två staplar än att jämföra vinkeln för två tårtbitar, så är stapeldiagrammet bättre. Ibland kan det vara en god idé att avstå från snygga 3D-effekter och göra ett lite tråkigare men mer lättförståeligt diagram.

Om det finns grafiska beskrivningar av materialet, gör då dessa, men det är inte givet att en bild är bättre än en tabell (eller omvänt). Prova dig fram och tänk igenom vilket sätt som passar materialet och dina syften bäst.

Se upp för fallgropar

Ett diagram kan drastiskt ändra utseende genom att skalorna ändras på axlarna. I ett diagram där punkterna ligger tätt på y-axeln medan x-skalan är gles kan ge ett intryck av en svag trend, medan vi får motsatt intryck om vi ritar in samma serie i ett diagram där y-skalan är gles och x-skalan tät.

Med vårt enkätverktyg kan du ta in 100 personers svar totalt. I en eller flera enkäter, helt gratis! Färdiga frågemallar ingår. Prova nu! Du är igång på nolltid.