Det finns några begrepp som är centrala i statistiken:

Slumpmässiga urval (sannolikhetsurval)

Det finns olika sätt att välja ut individer i ett urval. Det beror på syftet med din undersökning vilken metod du ska välja. Om du utifrån ett urval vill kunna dra slutsatser om hela populationen, och dessutom få ett mått på hur säkra dina slutsatser är, måste urvalet vara slumpmässigt.

Sannolikhetsurval innebär att individerna väljs ut på ett slumpmässigt sätt. Det finns olika varianter av slumpmässiga urval, till exempel:

  • Obundet slumpmässigt urval - alla i populationen har samma sannolikhet att bli utvalda.
  • Systematiskt urval - exempelvis var 50:e person i ett register.
  • Stratifierat urval - populationen delas in i mindre definierade grupper efter till exempel ålder, där sedan ett obundet slumpmässigt urval görs.
  • Klusterurval – naturliga grupperingar som till exempel en skolklass, där alla undersöks eller ett urval görs.

Icke slumpmässigt urval

När man använder sig av urval som inte är slumpmässigt kan slutsatser dras om den grupp som undersökts, men ofta inte mer än så. Det kan ändå finnas situationer när man av kostnadsskäl eller inte är i behov av exakta svar använder sig av metoden. Det finns några vanliga varianter:

  • Kvoturval – man vet att populationen består av exempelvis en viss andel pojkar och flickor. I förväg bestäms antal individer som ska undersökas och dessa väljs ut genom att till exempel fråga de första man träffar på.
  • Telefonkatalogsurval – personer rings upp genom att telefonnummer i telefonkatalogen väljs ut. Här får man tänka på att de som svarar kanske inte är representativa för befolkningen i allmänhet, särskilt inte om samtalet sker dagtid. Du når inte heller dem med hemligt nummer.
  • Typiskt urval – ett subjektivt val görs av individer som man tycker är typiska för populationen man vill undersöka.
  • Bekvämlighetsurval – här väljs personer ut som det är lätt att få tag på som familjemedlemmar, grannar och arbetskamrater. En sällan vetenskapligt accepterad metod.
  • Ja-sägarurval – alla i en population tillfrågas om de vill delta och de som accepterar undersöks.
  • Konsekutivt urval – här görs ett urval av individer som uppfyller vissa inklusionskriterier under en viss fördefinierad tidsperiod, exempelvis patienter med en viss sjukdom som uppsöker en läkarmottagning en viss veckodag. 

Med vårt enkätverktyg kan du ta in 100 personers svar totalt. I en eller flera enkäter, helt gratis! Färdiga frågemallar ingår. Prova nu! Du är igång på nolltid.